Gustav och jag någonstans i Jönköping 2004.
Hmm… vad hände egentligen med cd-freestylen som alltid krånglade när man hade brända skivor eller minicallen som satt i bältet någon ett par veckor och gjorde absolut ingen nytta under tidig gymnasietid. Det får mig att minnas en film som vi tittade rätt mycket på under en period då det var tufft att dricka folköl – Ghettoblaster. Tror den heter något annat på IMDB men de som sett den minns nog.
I samma veva blev det populärt att gå runt och säga vatos locos, ese! De som gjorde det på daglig basis bar ofta adidasbyxor med knappar på sidorna och Filaskor på fötterna. Buffaloskor var alternativ till de som ville bli ett par centimeter längre. Hade man tur kunde man få tag i en grym tegelkloss, även kallad Ericsson GA628. De som var riktigt skickliga kunde knappa in egna ringsignaler med hjälp av knappsatsen på dessa nya portabla statusklossar. Det var långt innan polyfoniska- och mp3-ringsignaler ens var påkommet.
Datorn där hemma kunde klara av att spela en mp3-låt om man sänkte kvaliteten till hälften ungefär. Att ladda hem låten, som man fick tanka hem från direct connect då det inte fanns piratebay och liknande sajter tog ungefär 30 minuter. Det var ett bra måttståck. En megabyte per tio minuter. Då fanns det lite bandbredd över till att surfa runt med. För man ville ju ha ut det mesta när det kostade 11,5 öre per minut att vara inne på nätet nattetid. Fatta att man blev sjukt irriterad vid bomötet i radhusområdet då det skulle diskuteras om det skulle dras linor för bredband och majoriteten inte förstod vad man skulle med det till och tyckte det var en onödig utgift. Efter en futtig powerpointpresentation lyckades teliasnubben dock övertala flertalet av gamlingarna att börja betala räkningar via nätet så ett par veckor efteråt satt man där med Internet i överljudshastighet. Man drömde till och med om att en dag kunna se streamad video.
Med bredbandet förändrades livet drastiskt. Nu kunde man helt plötsligt börja slösurfa. Man behövde inte fråga om det var någon som behövde ringa med hemtelefonen. Man kunde ladda hem mängder av musik och lämna datorn påslagen över natten.
I takt med att Internet blev snabbare blev även mobilerna mer effektiva och fler och fler tjänster flyttade online så man kan spara massor av tid när man ska betala räkningar, kontakta myndigheter och annat nödvändigt.
Kanske är jag för ung, jag tillhör nämligen generationen som i princip aldrig fick uppleva att betala en räkning på banken eller posten. Att behöva ta sig utanför hemmet för att göra en så simpel sak är ofattbart idag. Att pengar finns i bankomaten är lika självklart som vatten i kranen för mig och den yngre generationen. Knappt kan man förstå att tanter och farbröder en gång i tiden gick till banken och stod i kö för att hämta en bunt sedlar för att över huvud taget kunna handla på Ica eller Domus. Jag slår vad om att det på den tiden inte alls var lika långa köer som idag trots att det var betydligt fler som besökte bankerna.
Förmodligen tillbringade folk den mesta tiden i köer i affärerna istället. Ja, för annars skulle de inte utvecklat snabbkassor, betala-själv-kassor, blipp-maskiner för att regga alla varor innan du ens kommit fram till kassan. Har du tur kan du dessutom vara osocial och slippa träffa en enda människa när du är i superdupersnabba kassan. Då drar du bara ditt kort och beger dig fort som tusan ut till bilen som står på max 5 min-parkeringen. Ja, för längre tid än så får det ju inte ta att handla. Förutom om man av misstag råkar fokusera på all reklam i butiken. Då kan det vara okej att det tar någon minut extra. Man kan ju hitta något som kostar tjugo öre billigare om man köper sisådär tolv stycken av samma vara.
Tänk vad utvecklingeen gör med våra kroppar. Vi beställer hem livsmedel via nätet, går inte till banken, besöker inga resebyråer, jobbar hemifrån eller stillasittande på kontor, går inte till butik och hyr film, går inte till biblioteket osv osv… Det är inte konstigt att fler och fler börjar gymma efter ordination av läkaren. Våra kroppar går sönder och det är bara en tidsfråga innan det blir riktigt allvarligt för folkhälsan.
Tänk att det ska behöva vara en utmaning att gå 10.000 steg per dag. En utmaning! Det ska vara självklart. Alla sträckor under tre kilometer ska man inte behöva ta varken buss, bil eller tunnelbana för.
Har ni tänkt på att den timmen ni går/joggar/springer på ett löpband på gymmet för att komma i form egentligen är de där 5, 10 och 15 minuterna lite här och där som ni tidigare spenderade på att gå till posten, banken, telefonen som satt fast i väggen eller shoppa i affärer istället för på nätet. Vi har inte mer fritid idag trots utvecklingen, vi rör egentligen inte heller på oss mer trots alla gymkort utan vi har bara omfördelat tiden och aktiviteterna. Men visst, trivs ni bättre på ett löpband än att röra på er ute i verkliga livet så fine, men ni andra som inte rör på er alls, kom inte och klaga om tjugo år när era kroppar har förfallit.
