Eftersom mina föräldrar skulle åka hem till Jönköping idag passade vi på att åka och hälsa på Hannahs föräldrar ”på vägen”. Hon bor som ni vet i Nynäshamn och det var 20 år sedan mina föräldrar var i Nynäs sist.
Vi hade tur med vädret och de blev helt kära i både orten och lägenheten Hannahs mamma bor i precis vid vattnet. Man känner lugnet så fort man kliver ur bilen. Det är som att tiden saktas ner och man bli alldeles rofylld.
Vi åt en underbart god äppelpaj med vaniljvisp (ja ni förstår kanske var Hannahs bakkunskaper kommer ifrån) och pratade en massa innan mina föräldrar skulle vidare hem. Vi stannade någon timme extra innan vi kände att det var dags att ta pendeln hem till Stockholm igen.
Nu är vi äntligen hemma igen och i köket lagas det ris och kyckling. Kan det bli en bättre söndag?
Först och främst vill jag gratulera dig och Hanna till er nya familjemedlem!! Jag är också gravid, 18 veckor imorgon och undrar om Hanna tränar något nu och framöver. Nu är ju den värsta tröttheten över, så jag längtar till träningen, Zumba fick jag lägga ner p ga ryggen men vad skulle du rekommendera? Innan graviditeten var jag en träningsmänniska så ibland kan det kännas nedslående att känna att man inte orkar så mycket längre.
Grattis ännu en gång. Kanske vågar jag hälsa på dig när jag ser dig vid Odenplan igen :-)
Det här var en gång i tiden en av Sveriges mest lästa manliga tränings- och livsstilsbloggar som besöktes av mer än 60.000 personer i månaden. Den har bland annat vunnit pris för bästa träningsblogg. Idag är den tyvärr inte aktiv längre.
Besök vår träningssajt:
Annas blogg
Årets träningsblogg
Min blogg har bland annat vunnit kategorin årets träningsblogg i Finest Awards.
1 kommentar
Hej Philip!!
Först och främst vill jag gratulera dig och Hanna till er nya familjemedlem!! Jag är också gravid, 18 veckor imorgon och undrar om Hanna tränar något nu och framöver. Nu är ju den värsta tröttheten över, så jag längtar till träningen, Zumba fick jag lägga ner p ga ryggen men vad skulle du rekommendera? Innan graviditeten var jag en träningsmänniska så ibland kan det kännas nedslående att känna att man inte orkar så mycket längre.
Grattis ännu en gång. Kanske vågar jag hälsa på dig när jag ser dig vid Odenplan igen :-)
Sandra