Vad har hänt i mitt liv i år och vad har jag för mål inför 2014

Vilket år det varit. Faktiskt det mest innehållsrika året i hela mitt liv och då har jag varit med om mycket förut. Vissa beslut under året som gått har varit större än andra. Några av dem är när jag flyttade ihop med Hannah och när hon blev gravid. Ett annat beslut var att jag skulle prioritera min träning mer. I så många år har jag försummat min egen träning då fokus mest legat på mina klienter och allt som hänt i mitt liv som inte alltid varit en dans på rosor. Jag började förra året med att gå upp i vikt, något som jag velat göra sedan jag var tonåring. Jag nådde 102 kilo och fick känna hur det känns att väga tresiffrigt. Ett par veckor senare var det dags för vårdeffen. Jag hade tolv veckor på mig att komma i form då en resa till Las Vegas, Los Angeles och New York var inbokad. Jag nådde mitt mål på dagen och kvällen innan jag reste bort gick jag en modevisning på Grand Hotel inför 100 personer. Det var kostym, jeans och linne och slutligen enbart boxershorts. Att stå ensam på scen i boxers med alla ögon på sig var något av det häftigaste jag varit med om. Att ha ätit kyckling och ris i 90 dagar, bränt bort 15 kilo och tränat i princip varje dag och sedan få visa upp resultatet för alla dessa människor. Ett par timmar senare var jag på väg till staterna. Livet lekte.

Tanken med mitt USA besök var att flytta till Los Angeles och göra karriär där. Jag skulle åka över och reka inför en flytt helt enkelt. Som ni vet blir det inte alltid som man tänkt sig. Två månader efteråt fick vi beskedet att Hannah är gravid. Vi valde att behålla barnet och det gällde att tänka om i livet. USA flytten får vänta eller kanske slopas helt då jag har en familj att ta hand om nu. Att Hannah blev gravid påverkade mig mycket. Inte bara kostmässigt då vi bestämde oss för att äta vad vi kände för men också att jag tappade intresset helt för att gå ut och festa. Jag älskar att klubba och ta några glas men efter en utgång i slutet av sommaren insåg jag att jag hellre ville hem till Hannah än vara ute bland en massa fulla människor. Jag antar att jag inte alltid kommer att känna så men för tillfället har jag inte druckit eller festat på över ett halvår. Jag har märkt att ju längre tiden går desto svårare är det att ta beslutet att gå ut med någon eller några vänner och festa. Ni vet, man ska köpa något snyggt att ha på sig, köpa alkohol, förfesta, hitta nattklubb som släpper in ens vänner (ja, jag har alltid problem att få in vänner i Stockholm. Rose är stället som varit mest förjävligt någonsin. Invandrare, kläder, fylla, ja allt möjligt har de skyllt på), fyllekäk, taxi, kylan ute, slöseri med pengar, baksmälla, bakismat och utebliven träning både festdagen och dagen efter. Så helt enkelt inte värt. Jag antar att jag trots det förr eller senare kommer att festa snart igen. Frågan är bara när.

Efter sommaren tog jag beslutet att börja arbeta med Vemma. Det är ett av de bästa besluten jag tagit i mitt liv. Alla nya vänner, pengarna jag tjänat, resorna och en väldigt ljus framtid rent ekonomiskt är några av anledningarna till att det är det bästa jobbet jag haft någonsin. Min vemmakarriär började med ett europakonvent i München. Vi var då ett par stycken i min organisation som åkte ner. Det var en helg jag sent kommer att glömma. Nästa år är det Wien som gäller för er som jobbar med mig då. Idag är vi 60 personer i min organisation och jag räknar med minst 200 personer hösten 2014. I november åkte de flesta av oss till Göteborg för det skandinaviska konventet och i April är det Las Vegas som gäller. Eftersom både jag och Hannah jobbar med Vemma kommer vi nästa vinter ha både en BMW och en Min Cooper fiansierat av Vemma. Det är så skönt att de tar hand om den investeringen åt oss. Dessutom har vi en resa till Polen om ett par veckor och en resa till Barcelona i sommar som de står för att se fram emot än så länge.

Som ni kanske minns blev jag skickad till New York för två månader sedan för att träffa Henrik Lundqvist i ett projekt som jag gör åt Samsung. Att hänga med honom på Manhattan är något som många skulle göra vad som helst för. Jag har varit i New york flera gånger tidigare så det var skönt att åka dit utan några måsten när det gäller sevärdheter. Jag köpte förresten bebiskläder för första gången i mitt liv. GAP och Disneybutiken hade en massa fina plagg som jag köpte med mig hem.

Hannahs graviditet har gått hur bra som helst. Inga besvär om man bortser från morgonillamående en kort period som försvann på dagen vecka 12. Bebisen växer som den ska, har alla tår och fingrar och låg sannolikhet för kromosomfel. Dessutom har många av våra vänner också blivit gravida så det kommer en hel kull under 2014.

En tråkig sak som hände i år var att min mammas hjärntumör började växa igen och de ville inte operera på grund av risken för komplikationer. Som tur är så hjälpte cellgifterna och läget är nu stabilt. Vi håller tummarna för att det inte ska hända igen då mamma kämpar många år efter att de upptäckte tumören med minnet, balansen, synen med mera. Jag är glad att jag har en så pass stark mamma som tar sig igenom det och är glad och tränar varje dag för att se livet från den ljusa sidan. Att deras hus brann ner och behövde byggas om på nytt  somras är något som tog hårt på familjen. De har fått ersättningsbostad och i Mars är det färdigt att flytta in i huset igen. Fördelen är att allt kommer att vara nytt och på så sätt öka värdet enormt på fastigheten.

Ni som läst min blogg ett tag vet att jag har en hund som heter Chico. Hunden som blundar på kommando och vuxit upp på gymmet. När Hannah blev gravid insåg jag att det kommer att vara svårt att ha två hundar och ett spädbarn hemma. När jag är och jobbar blir det helt enkelt för krångligt för henne att gå ut med båda tillsammans med en barnvagn. Jag tog beslutet att låta mitt ex Jennifer ta hand om Chico men att jag kan passa honom när jag har möjlighet. Det var någon läsare som spydde galla över mig när jag skrev om det i bloggen men det är mitt beslut och han har det bra med henne. Hon har ju varit hans matte sedan han var bebis. Det är snarare jag som inte har tid med honom som det ser ut nu och framöver.

När det gäller mitt arbete som PT så hände det en del 2013. Jag fick vara med i TV4 och medverka i radio vilket var hur kul som helst. Jag fick dessutom skriva för flertalet tidningar även i år och dessutom designa både en t-shirt och ett linne. Jag blev även kontaktad av ett företag som utvecklar en app till telefonen och ett hinderbanelopp som jag ska vara ansiktet utåt för. Småprojekt jag valde att göra var att bidra med material till två böcker som ungdomar gör i sk. UF-projekt. Jag valde att inte arbeta med LCHF-klubben mer i somras då jag kände att jag behöver fokusera på mina egna projekt. Det var dock en superrolig tid tillsammans med gänget när vi startade igång klubben.

Vad har jag då för mål 2014?

Jag vill börja med att gå ner i vikt så jag har en låg fettprocent igen med ett väl synligt sexpack och framhävande ådror på kroppen. Jag tänkte även komma igång med löpningen och förbättra konditionen avsevärt. Jag ska åka på en skidresa med min bror i februari så att lära mig åka skidor med en instruktör står också på listan. Att bli en bra pappa är så klart ett väldigt viktigt mål. Jag vill ge trygghet för min familj och se till att vår son får en så bra uppväxt som möjligt. Små saker jag ska jobba på är att bli bättre på att planera min tid och ekonomi. Jag har tidigare jobbat på att vara mindre impulsiv vilket jag känner att jag blivit när det gäller inköp. Jag går inte längre in i en affär och köper en xbox eller liknande utan jag planerar noga och tänker efter om jag verkligen kommer att använda prylarna.

Det kanske låter konstigt men jag vill börja använda kostym mer. I min bransch där man går runt med träningskläder 24/7 är det inte ofta man har skjorta och kavaj på sig. Jag tycker det är snyggt att ha på sig det och så fort jag gått ner mina överflödskilon ska jag ha på mig kavaj de tillfällen det funkar. Det känns så vuxet haha.
På tal om vuxet, senaste veckan har jag fått legga systembolaget (12 år över) och när jag hämtade ut en trissvinst (14 år över). Idag frågade mannen i luckan på tunnelbanan om jag var över 20 när jag köpte biljett. Jag är glad att få både känna mig och se ung ut. Det är en blandning mellan gener, maten, träningen och att jag brukar smörja mig med krämer i perioder. Man måste ta vara på sitt yttre helt enkelt Mitt mål är att se ung ut många år framöver trots att jag får allt fler grå håstrån på huvudet.

Nu ska jag umgås lite med Hannah och hennes mamma. Om två timmar är det tolvslaget och dags att skåla med alkoholfritt. Jag ser fram emot 2014 och är så taggad! Jag hoppas ni följer min resa i livet här i bloggen under en lång tid framöver. Jag hoppas att ni ser fram emot vår son som vi. Hur kommer han att se ut? Kommer han att ha några speciella talanger? Hur kommer jag att vara som pappa? Frågorna är många och det är snart dags att få reda på svaren.

Gott nytt år mina vänner! Ni får gärna skriva era nyårshälsningar i kommentarsfältet. Det är enda sättet för mig att veta ifall ni orkat läsa det här inlägget.

Kram på er alla!