Nu är jag hos mamma igen

Sorry för dålig uppdatering senaste veckan.

Jag till Jönköping igår. Är nu hos mamma med Tara och Mormor. Tycker så synd om mamma som har så svårt att andas. Hon är fången i sin kropp. Kan inte prata, inte röra på sig utan stirrar ut i luften som om hon ser något vi inte ser. Vi turas om att sitta bredvid och klappa på henne. Hon får aldrig känna sig ensam eller rädd. Hon är trygg med sin familj och på andra sidan väntar hennes pappa och de andra. Morfinet gör att hon inte har ont iallafall och det är en liten tröst.

Tack alla som visar ert stöd! Ni har en plats i mitt hjärta allihopa!
Det finns säkert de som undrar varför jag väljer att publicera bilden igår på instagram och på facebook (skicka en vänförfrågan om ni vill följa mig på fb), som förmodligen blir den sista. En del undrar även varför jag väljer att dela med mig om det vi går igenom.

Det är av en anledning, nämligen att jag inte ser sjuka Christina i en säng på ett palliativt boende utan min mamma som uppfostrat mig, funnits för mig i vått och torrt och tagit hand om min familj fram till idag. Det är samma starka, envisa och alldeles underbara mamma där under skalet av en paralyserad kropp som inte har någon förmåga att uttrycka sig i ord längre. Livet är inte rättvist och jag är medveten om det. Jag tänker inte försköna saker och ting. Jag väljer att minnas de bra sakerna och göra det bästa av situationen just nu, nämligen att bara finnas där för henne.
Det hade inte känts rätt att skriva min text med en gammal bild då allt var som vanligt. Jag tror mycket på att förmedla en känsla via bild och text och den här bilden säger mer än tusen ord för mig. Min syster har ägnat varje vaken stund senaste månaderna med att ta hand om mamma. Att tända ett ljus betyder mer ikväll för mamma än allt annat vi fiska människor prioriterar i våra liv. Lugnet, friden och väntan på vad som komma skall är en stark kontrast till mitt hektiska liv i Stockholm som jag lämnade i morse. Nu är det dags att leva i nuet en stund och känna av varje minut som går. Det är nu eller aldrig…