Klockan 7.30 är man inte kaxig…

Helger… de ser inte ut som för ett år sedan om man säger så…
Oliver struntar i att jag inte kom i säng förrän strax innan tre i natt. Han vaknade 7.30 och ville äta. Jag tar helgerna så Hannah får sova ut så det var bara att pallra sig upp, gå på toa, byta blöja och fixa ersättning. Som tur var märkte jag att han hade svårt att hålla ögonen öppna när han åt så jag gjorde ett försök att lägga mig med honom i sängen efteråt. Det funkade och vi sov ytterligare en timme. Snacka om magisk timme. Från att ha varit en zombie kände jag mig någorlunda pigg. Nu har vi lekt i hans lekrum ytterligare en timme och snart är det dags att säga hejdå till Hannah som ska till Sats och träna och tid för oss att göra oss i ordning för en dag på stan med Brosk och hans dotter Esther.